Sammendrag
Fjernvarmeanlegg blir i notid bygd ut med løysingar for energigjenvinning som er suboptimale for bevaring av energikvalitet. Korleis kan vedtaka og prioriteringane som har forma dagens praksis, forklarast rasjonelt, politisk og institusjonelt? Funna i denne oppgåva peikar på at utreiingane rundt lovverket og vedtektene for dei tekniske løysingane manglar grunnfeste i dei termodynamiske lovane. Mangelen på kunnskap eller kjennskap til desse, samt for lite fokus på energiutnytting i tidleg fase av lovdanninga og utviklinga av bransjen, er faktorar som tilsynelatande påverka utviklinga av utbyggingspraksisen. Denne samanhengen kan forklarast ut frå regulative, kognitive og normative institusjonelle mekanismar. Funna i denne oppgåva peikar på dette som opphav til fråværet av kopling av energilovgjevinga til termodynamiske lovar, noko som bransjen har måtta forholda seg til og som medførar manglande føringar for utbygging i notid. Ein annan faktor Noregs vassdrags- og energidirektorat, NVE, peika på, er rolla fjernvarme var tiltenkt som sikring av forsyningstryggleiken. Innverkinga av desse momenta gjer at me i dag har ein fjernvarmebransje som gjer sitt beste ut frå dagens praksis utan at det blir stilt spørsmål til om dette er den optimale løysinga for energigjenvinning. Skal ein få ut energigjenvinningspotensialet i framtidige fjernvarmeanlegg, må ein utvikla ei ny løysing som er tufta på termodynamiske lovar frå grunnen av.