Attityder till ekologisk mat, ett uttryck för social distinktion? - En kvantitativ studie kring attityder till ekologisk mat i Norge.

Abstract

Ekologisk konsumtion av mat ökar för varje år, men även fast konsumtionen ökar även i Norge, ligger landet långt bakom resten av skandinavien, som ses som ledande gällande ekologisk konsumtion i världen. Det har visat sig att individer generellt ställer sig positivt till ekologisk mat, men ej handlar ekologiskt. För att utvidga denna förståelse för hur invånare i Norge ser på ekologisk mat måste det utredas vilket socialt värde ekologisk mat har i samhället. Då ett antal faktorer kan tänkas påverka huruvida en individ handlar ekologisk mat eller inte, väljer denna studie att endast se på attityder, för att på så sätt utesluta faktorer så som tillgång och pris. Denna studie har två problemställningar : 1.) I vilken grad återfinns olika attityder till ekologisk mat i Norge år 2016? 2.) Skiljer sig olika attityder till ekologisk mat mellan olika individer med olika sociala kännetecken? Utifrån den tidigare forskningen på området kan det konkluderas att det är många olika motiv som påverkar konsumtion, främst positiva attityder gällande hälsa, kvalitet och miljö. Det har även kommit att påvisas en form av habitus i andra länder som menar att det är specifikt individer med högt kulturellt kapital som handlar ekologisk mat. Denna studie tar utgångspunkt i denna typ av studier, men applicerar tidigare studerade resonemang gällande konsumtion av ekologisk mat på attityder till ekologisk mat. Studien grundar sig på två teoretiska utgångspunkter, dels Theory of planned behavouir, som menar att attityder är av vikt för att förstå och predikera handling. Dels Bourdieus begrepp habitus, som menar att individers smak och handlingssätt är en form av social repertoar, som kommer till uttryck genom individens innehav av olika former av kapital. Genom olika smak upprätthålls sociala positioner i samhället, och lika individer besitter lika smak, samtidigt som individer med olika sociala positioner innehar olika sätt att tycka och handla. Den metodologiska tillnärmningen i denna studie är tudelad, i relation till problemställningen. Baserat på SIFO-surveyn från år 2016 som innehåller information kring konsumtion på en rad olika områden, med ett nationellt representativt urval på 1004 personer, undersöks svarmönster kring påstående om ekologisk mat, relaterade till hälsa, miljö och kvalitet. Genom latent klass analys har attityder gentemot ekologisk mat konstuerats. Fyra stycken latenta klasser identifierades, positiv inställda, skeptiska, neutral och vet ej. Vidare undersöktes dessa attityder i relation till vem som befinner sig i respektive grupp, och genom multinomisk logistisk regression utredes det om de olika grupperna av attityderna skiljer sig i form av kulturellt och ekonomiskt kapital innehav. Resultaten visar att det finns få signifikanta skillnader i vem som besitter olika attityder gällande ekologisk mat i Norge. Resultaten diskuteras i relation till habitusbegreppet och normers påverkan på attityder.

Organic consumption is steadily increasing, but even so, consumption of organic food in Norway is far behind the rest of the Scandinavian countries, who are considered prominent within organic consumption. Former research has showned that even though attitudes toward organic food are positive, people do not consume it to the same extent. To be able to understand attitude towards organic food in Norway, the social value of organic food must be explored. This study aim to research to what degree attitudes towards organic food exists in Norway, and if these attitudes differ between individuals with different social characteristics (education, household income, age, gender and place of residence). The material used is SIFO-survey from 2016. Using Latent class analyses to identify overall attitudes towards organic food, four different attitude groups are identified. The optimistic group, the pessimistic group, a neutral group and a “Don’t know” group. Theese groups are then used as dependent variables in multnomic logistic regression to see if the groups are characterized by different social characteristics. The understanding of attitudes is based on Ajzen “Theory of planned behavior” and the understanding of different social characteristics is based on Bourdieu term “”Habitus”. Even though different attitudes are being discovered, the difference in social characteristics is not prominent. This leads to a discussion whether attitudes towards organic food should be seen as a form of political identification rather den personal positioning.