Abstract
Sammanlagt 27 kokgropar dokumenterades, varav 2 st; nr 4 och 5, bedømdes som osakra. Dessutom fanns 4 mindre cirkulara morkfargningar som kan vara rester efter stolphål. 22 av kokgroparna låg i ett relativt jamnt spridningsmonster av den idag resterande 0-V gående platån, med ett storsta avstånd av drygt 2 m. 5 m O om dessa låg ytterligare 3 st som troligtvis tillhor samma fas. I fal tets SV del, ca 13 m från den storre koncentrationen av gropar, låg två sammanhangande kokgropar som kan vara en fortsattning på ytterligare en grupp anlaggningar. Dessa ligger dock i kanten av och delvis utanfor det for undersokningen aktuella området. Storleken på groparna varierade mellan 0,65 m till 1,8 m men de flesta var mellan 1 - 1,5 mi diameter. Djupet på de 18 snittade anlaggningarna varierade mellan 0,08 - 0,5 m, 12 av dem låg dock innanfor måtten 0,12 - 0,3 m. Formen på groparna var i de flesta fall rund och botten var rund eller något flat. Man kan i stort sett konstatera att kokgroparna vari t relativt enhetliga till både storlek och form. Tre av de stolphålsliknande anlaggningarna ligger i rat linje N-S, och alla innehåller samma typ av jordmassa. Att ge någon sakrare tolkning angående dessa ar inte mojligt, området var kraftigt omrotat av maskin i anslutning till dessa. Forutom några enstaka branda ben i kokgroparna gjordes inga fynd. Aktiviteten i området kan i huvudsak kopplas till de kokgropar som framkom vid undersokningen. Rester efter bosattning och/eller annan aktivitet har med storsta sannolikhet funnits i de anslutande områdena som idag bl a utgjør RV 255. Kolproven som betecknas som mycket goda kommer att ge svar på om kokgroparna anlagts under samma tidsperiod och hur gamla de ar.
Kokegroper, stolpehull.