Hide metadata

dc.date.accessioned2016-08-22T12:08:46Z
dc.date.available2016-08-22T12:08:46Z
dc.date.issued2010
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/10852/51479
dc.description.abstractOmrådet ligger i granskog med hytter i backen öst om Haglebuvatnet. Bakgrunden till undersökningen var att man skulle lägga till rätta för vidare utbyggning med vägar m.m. på hyttefältet. Buskerud fylkeskommune har registrerat ett stort antal kolgropar och flera järnframställningsplatser i området. Många av dessa regulerades till bevarande. Det blev vid KHMs utgrävning undersökt sju kolgropar, en slagghög, och en anläggning med två slagghögar och andra strukturer blev kartlagd. Fem av groparna hade cirkulär form som är vanligast i denna trakten medan de andra två var kvadratiska. Inre mått på groparna låg mellan 2 och 3 meter. Kolet producerades av björk, även små inslag av furu och hägg/rönn kunde dock identifieras. Inga direkta spår av hur veden staplats i groparna kunde vi särskilja så gropens form är det enda som kan vägleda oss angående detta. Ej kunde vi heller finna några spår av att groparna skulle ha använts vid flera olika perioder. En av groparna grävdes med maskin och den hade rund grundplan och uppvisar spår av att ha blivit tömd åt söder. Små biter av slagg blev funnet i en av groparna, som viser att det måste vara en järnframställningsanläggning i närheten. Kolgroparna kan troligen kopplas samman med järnframställningen som har skett i denna trakten. En slagghög S8 blev snittad med maskin, den innehöll slagg troligen av yngre typ (fas II). Vidare kartlade vi ett järnutvinningsområde som skal bevares. Detta inkluderade två slagghögar: S9 innehöll slagg av vad som troligen är av äldre typ (fas I) och S10 slagg av yngre typ (fas II), bägge innehöll delar av ugnsfoder. En karta över området ritades, provstick grävdes för att spåra kol, malm och slagg och de två slagghögarna provstacks. C14-dateringarna visar som väntat att kolproduktionen föregick under medeltiden, från 1200-talet till 1400-talet. Det var förvånandsvärt många sena dateringar, fyra från 1400-talet och tre från 1300- talet. Dateringen från slagghögen från fas I var ovanligt ung, 725 – 860 e.Kr., från övergången merovingertid/vikingatid, medan de två andra slagghögarna från fas II fick väldigt lika dateringar, ca. 1280 – 1300 e.Kr., medeltiden precis före svarta döden. Prosjektleder: Lil Gustafsonen_US
dc.publisherKulturhistorisk museum, Universitetet i Oslo Fornminneseksjonen
dc.relation.ispartofRapport Arkeologisk utgravning
dc.titleKolgropar, Medalen, 167/4, Sigdal, Buskeruden_US
dc.typeResearch reporten_US
dc.creator.authorJohansson, Jakob
dc.identifier.urnURN:NBN:no-54831
dc.type.documentForskningsrapporten_US
dc.identifier.fulltextFulltext https://www.duo.uio.no/bitstream/handle/10852/51479/1/RPT_B_Sigdal_Medalen_140410.pdf


Files in this item

Appears in the following Collection

Hide metadata