Doktor Glas revisited. Transtextuella relationer mellan Söderbergs Doktor Glas, Ohlssons Gregorius, Ekmans Mordets praktik och Siganders Dosan

Abstract

Denna masteravhandling fokuserar på att undersöka olika transtextuella relationer mellan tre samtida svenska romaner – Gregorius (2004), Mordets praktik (2009) och Dosan (2013) – som alla har en gemensam hypotext, nämligen Söderbergs roman Doktor Glas. Jag analyserar dem med hänsyn till tre viktiga punkter: för det första försöker jag se i vilken typ av hypertextuell relation de står till Doktor Glas (1905) , och för det andra fokuserar jag på hur de förhåller sig till s.k. tankebok-begreppet som Söderberg själv utvecklat och tycks ha uppnått just med denna roman. För det tredje undersöker jag karaktärerna i de tre romanerna eftersom hypertextualiteten bäst kommer i uttryck genom dem. Jag forskar på vilket sätt författarna har format dem – vad de har lånat från Söderberg och vad de har tillagt själva, samt hur dessa karaktärer skiljer sig från de ursprungliga. I tillägg försöker jag också se om dessa litterära efterträdare till Doktor Glas påverkar läsningen av Söderbergs roman och – i fall de gör det - på vilket sett det sker. Vad gäller den teoretiska sidan av min avhandling använder jag framför allt Gennete och hans teori om transtextualitet, Bachtin och teorin om den dialogiska naturen av yttranden, samt Iser och receptionsteorin. Förutom dessa tre stora teoretiker, använder jag också Peter Widdowson och hans teori om re-visionary fiction i brittisk litteratur, så väl som Steven Connor, som beskriver samma fenomenet och kallar det för rewriting. Samtidigt förknippar jag dessa romaner med ett ganska nytt och modernt fenomen förknippad framför allt med internet, som hittills inte än har accepteras fullständigt i den litterära världen, nämligen fanfiction. Slutsatsen blir att dessa tre romaner i hög grad utmanar det välkända begreppet hypertextualitet och en strikt tillämpning av Genettes system, därför att de inte kan klassificieras på ett entydigt sätt med hjälp av det, om man inte förstår begreppet med hjälp av en mindre rigid tillämpning. Därför kräver dessa verk några bredare begrepp och tolkningar. Med hjälp av Widdowsons och Connors teori, samt fanfiction utvidgar jag detta begrepp och drar jag slutsatsen om att de tre romanerna endast kan betraktas som exemplen på en kombination av ovan nämnda teorier.