Konsten att vara ung tjej på sociala medier : Sociala mediers betydelse i unga tjejers vardagsliv

Abstract

Studien tar för sig hur unga tjejer använder sociala medier i sina vardagsliv och hur de hanterar olika processer som föregår, samtidigt som de upprätthåller det att vara en ung tjej på 14 år. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer i Sverige och i Norge. Ett av fokusen har under studien varit att erkänna tjejernas egna upplevelser och meningar om sociala medier och på grund av ett sådant fokus ansågs kvalitativa semistrukturerade intervjuer som en passande metod. Informanterna som har deltagit är 14 år och de rekryterades genom lärare och kurator på tre olika grundskolor. För att uppmärksamma olika processer om vilken betydelse sociala medier har i tjejers vardagsliv har analysen vägletts av en analytisk lins. I denna lins ingår olika teorietiska begrepp och de är tillexempel: subjektivitet, sociala kategorier, intersektionalitet och heteronormativ femininitet. Men också problematiska subjektpositioner och Goffmans dramaturgiska tillnärmning har fungerat som verktyg för att analysera det empiriska materialet. Analysen lyfter fram fyra olika huvudteman som var centrala i intervjuerna: sociala mediers möjligheter och hotelser och hur tjejer hanterar olika typer av meddelande. Vilka förväntningar de möter från omgivningen men också vilka förväntningar de har på sig själva. Sista temat tar upp att unga tjejer försöker känna tillhörighet samtidigt som de skapar dramatik för att bevara intresset för sociala medier. Temana fångar upp hur unga tjejer manövrerar och utmanar olika sociala processer genom sociala medier. Hur de jobbar med sin självförståelse samtidigt som de hela tiden måste ta hänsyn till vad jämngamla, föräldrar och okända tycker och tänker. Vad som står på spel och för vem. Analysen visar att tjejerna lär sig att manövrera genom att de får en förståelse om hur den digitala världen fungerar. Den visar vilka hanteringsstrategier de använder för att lättare hantera det som pågår och att de genom denna upparbetade kompetens undgår problematiska subjektpositioner.