Abstract
Syfte: Läkemedelsbruket i Norge ökar. Ökad användning av läkemedel kan också öka risken för läkemedelsrelaterade problem (LRP). Insatser för att upptäcka, förebygga och lösa LRP är läkemedelssamtal och läkemedelsgenomgångar. Syftet med detta projekt var att undersöka om ett samarbete mellan klinisk farmaceut på primärapotek och husläkare kan bidra till att fånga upp, förebygga och lösa LRP i primärvården. Det var även önskvärt att utvärdera om en samarbetsmodell där läkaren hänvisar patienten till farmaceuten på apoteket för läkemedelsgenomgång är ändamålsenlig.
Metod: Patienter inkluderades till projektet av sina husläkare mellan 20/8- 2/11/2012. Patienten skulle använda minst sex läkemedel för att delta, men efter fyra veckor ändrades kravet till fyra läkemedel för att inkludera fler patienter. Läkaren skickare hänvisning med medicinlista, översikt av diagnoser och laboratoriedata för patienter som ville delta till farmaceuten för en läkemedelsgenomgång. Patienterna bjöds in till ett läkemedelsamtal på apoteket. Utifrån uppgifterna från läkaren och patienten utarbetade farmaceuten en skriftlig återkoppling med LRP och lösningsförslag på dess till läkaren. LRPna diskuterades i slutet av projektet under ett uppföljningsmöte mellan läkare och farmaceut. Det delades också ut en enkät till husläkarna för att utvärdera projektet.
Resultat: I projektet identifierades 18 potentiella LRP hos tre patienter med spridning på 2-9 LRP/patient . Interaktioner var den vanligaste typen av LRP (n=7, 39 %). Efter samtal med läkarna värderades 11 LRP som reella, nu var den vanligaste typen av LRP biverkningar (n= 4, 36 %). I 30 % (n=3) av fallen följde läkaren farmaceutens råd, i 50 % (n=5) av fallen avvaktade de och i 20 % (n=2) följdes inte farmaceutens förslag. Alla läkare som svarade på enkäten tycket att de haft utbyte av den tid de investerat och ansåg att ett samarbete mellan farmaceut och läkare kunde vara fruktbart för att optimera patienters läkemedelsbehandling.
Slutsats: I detta projekt blev patientunderlaget litet. Det är därför svårt att använda resultatet för att utvärdera om ett samarbete mellan farmaceut och husläkare kan bidra till att optimera läkemedelsbehandlingen hos patienter i primärvården. Farmaceuten fann potentiella LRP hos alla patienter, vilket tyder på att apoteksfarmaceuter kan upptäcka, förebygga och hantera LRP i samarbete med läkare och patienten. Det låga antalet inkluderade patienter tyder på att hänvisning från läkaren inte är optimalt för läkemedelsgenomgångar i primärvården.