Barn som stammar och deras upplevelse av vänskap

Abstract

Sammandrag Titel: Barn som stammar och deras upplevelse av vänskap. Bakgrund och syfte: Att stamma innebär en svårighet som kan verka störande i kommunikationen med andra. Barn som stammar kan utveckla negativa känslor och förhållningssätt till sig själva som kommunikationspartner, något som kan påverka deras sociala anpassning. Den sociala tillvarelsen för ett barn, är till stor del tillsammans med vänner. Dessa vänskapsrelationer utgör en viktig del av ett barns liv. De bidrar bland annat till att skapa deras identitet och ge dem en roll i gruppen. Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka hur barn som stammar upplever sitt förhållande till vänner. Problemställning: ”Har stamning någon inverkan på barns upplevelse av vänskap?” Problemställningen är operationaliserad av sex forskningsfrågor som är indelade under två teman: Stamning • Hur upplevs stamningen? • Hur upplevs klassituationen från ett kommunikationsperspektiv? • Hur uppfattar barnen sig själva i ljus av värderingar och förväntningar från sig själva och andra?

Vänskap • Vad betyder vänner, och vilka egenskaper är viktiga i en vänskapsrelation för de som stammar? • Påverkar stamningen valet av fritidsaktiviteter? • Finns det en upplevelse av att skilja sig ut och känslor av ensamhet?

Metod: Med utgångspunkt i problemställningen var det naturligt att använda sig av en kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Jag valde en semistrukturerad intervju på grund av att den gav mig möjlighet att inhämta information om de teman som var centrala för att besvara problemställningen, samtidig som jag kunde följa upp oförutsedda teman informanterna tog fram. Vid att rikta fokus mot informanternas egna upplevelser och erfarenheter närmade jag mig problemställningen på ett fenomenologisk sätt. Intervjuena blev inspelade på band och transkriberade. Jag använde mig av dataprogrammet NUD*IST för att analysera, organisera och kategorisera mitt material. I denna processen visade sig vissa teman som mer centrala än andra och över och underkategirier kom därefter till. Forskningsfrågorna från intervjuguiden var utgångspunkt för analysering och framställning av materialet. Informanterna bestod av fyra barn (en flicka och fyra pojkar), som hade en stamning man kan benämna som övergångsstamning. De var i en ålder av tolv år och bodde i östlandsområdet. Resultat: Undersökningen ger en inblick i hur barn som stammar kan uppleva sin situation med vänner och vad stamningen kan ha att säga för upplevelsen av vänskap. Intervjumaterialet visar att informanterna i stor grad upplever att de mästrar vänskapsrelationer även om de stammar. Det har dock framkommit att stamningen kan innebära vissa utmaningar i kommunikativa och sociala sammanhang, som t.ex. upplevelser av retande, verbal deltagelse i klassen samt i förhållande till att ta kontakt med nya barn. Detta verkar dock inte gå ut över deras generella upplevelse av sig själva eller upplevelsen av vänskapsrelationer på andra sätt. Resultaten visar också den sora betydelse och hjälpande effekt vänner kan ha. Resultaten är upplyftande sett i förhållande till hur litteraturen ofta beskriver den sociala tillvarelsen för personer som stammar. Undersökningen kan bidra med en optimistisk syn och kanske ge en mer nyanserad bild när det gäller barns upplevelser av sin egen stamning och upplevelser i förhållande till vänskapsrelationer.